Att bara överanalysera ett snäpp för mycket kan påverka en så negativt att man blir helt förlamad. Men vad händer egentligen i hjärnan när man är positiv kontra negativ? Vad händer om man kontinuerligt pushar sig själv till att bli den absolut bästa versionen av sig själv?
Det finns en hel del forskning kring hur kortisol i stor mängd påverkar en väldigt negativt och hur du bör göra för att få mer utav dopamin, noradrenalin och serotonin (the happy stuff you know). Man vet att till exempel kontinuerlig träning är bra för kropp och själ då det frigör dopamin och serotonin och att man känner sig mer positiv och motiverad.
Rätt mental inställning skapar mer affärer
Ett väldigt bra exempel med vad som händer om man har RMI (Rätt Mental Inställning) har Martina Johansson som har PhD i Medical Science skrivit om. Jag har följt hennes forskning under ett par år och har märkt att detta är väldigt tydligt inom försäljning, till exempel vad som skiljer den som är en top performer kontra den som är low performer. Jag har under min ledarkarriär föreläst för mina säljare kring RMI och vad du behöver göra att hålla dig där och märkt tydligt på prestationen på dom som implementerat tankesättet och dom som valt att inte göra det. Om man har en mer negativ och kritisk syn på det hela så blir det mindre affärer gjorda. Talar du i positiva termer och pushar dig själv så når du siffror som du aldrig trott du skulle kunna nå.
Signalsubstansernas påverkan på prestation
Dopamin och noradrenalin är två signalsubstanser som är aktiva när du känner motivation och iver, när du tänker att ”nu jävlar ska jag börja träna en gång för alla!” då pumpar hjärtat lite hårdare och du känner en lätt eufori.
Tyvärr är dopamin och noradrenalin två signalsubstanser som inte kan vara på topp hela tiden, de jobbar nämligen ganska impulsbaserat och kommer i vågor. De kallas för katekolaminer, och en släkting till dem är kortisol. Kortisolpåslaget som tar över efter katekolaminerna är inte alls motiverande, de ger en känsla av stress, lite ångest och obehag. När du väl ska till gymmet så känner du plötsligt att ”nää… nä, just nu orkar jag bara inte” och så kom du inte iväg den dagen heller. Då kommer belöningen i form av serotonin, ditt lyckohormon och trycker undan kortisolet, så att du kan andas ut. ”Gud va skönt, jag va ändå för trött för att träna idag. Det var ju tur att jag inte gick!”
(Källa)
Ser du hur signalsubstanserna faktiskt styr dina tankar? Det är precis lika konkreta som någonting annat i kroppen. Varje känsla och tanke har en direkt biokemisk respons.
Den här dopamin/noradrenalin – kortisol – serotonincirkeln gör att du först bestämmer dig för en ny vana, sedan lägger ned den och upplever det som rätt beslut, och sedan blir sugen på att ta upp den igen. Lite som måndagsbantaren som börjar banta varje måndag.
Lösningen på dilemmat är att pusha igenom kortisolpåslaget och veta att det bara är biokemiskt, gå och träna ändå. Följ dieten ändå. Ring kunden ändå. Det som händer när du kör igenom obehagskänslorna är att serotoninet väntar där på andra sidan, och du kommer att uppleva det som rätt beslut. ”Gud va skönt att jag trots allt gick, det var helt rätt!”
En artikel av:
Dragan Masic
Sales & Headhunting, Closers
dragan.masic@closers.se
073-325 38 91